littlelackoholic

Jag har haft en helt sinnessjuk dag. Jag tar det från början.

05.18 - Alarmet ringer

05.30 - Kliver upp och tänker att jag inte behöver gå på toa eller ta på mig en varm tröja eftersom det går fort att ge hästarna frukost.

05.31 - Går på toa, drar på mig den varma tröjan och mjukisbyxorna ovanpå pyjamasen.

05.35 - Skrapar rutorna på pappas bil.

05.45 - Rullar in på stallplanen och ser med en gång att något är fel. Det är en stor isfläck utanför stallet. En mindre hockeyarena om vi ska överdriva lite.
Går in i stallet, tänder lampan och hör hur pumpen går på högvarv. Hör också att det både sprutar och forsar vatten. Ser att vattnet kommer från Lunimans box och springer dit. Kopplingen till hans vattenkopp har frusit och sedan sprängts och vattnet sprutar för fullt. Vatten forsar ut mellan tröskeln och boxdörren och Luniman står alltså i ca 10-15 centimeter vatten.

05.50 - Det är inte ofta jag blir panikslagen, men tro mig, det var ingen rolig syn och vetskapen om att vara ensam i denna situation kändes inge vidare. Stod som handlingsförlamad i några sekunder innan jag slet upp boxdörren och bad Luniman att kliva ut. Jag kunde inte gå in till honom för allt vatten, men efter att ha sagt till honom vände han sig långsamt om och klev ut. Slängde in frukosten till alla andra hästar så de skulle vara lugna och gav Luniman frukost ute i stallgången. Han fick stå lös och äta.

05.55 - Ringer Carl-Axel som är stallansvarig. Inget svar. Ringer hans dotter som har ponny i stallet. Inget svar där heller. Vad kan man vänta sig före klockan sex en måndagmorgon liksom?

06.00 - Ringer hem och pappa svarar sömnigt. Jag svamlar något osammanhängande om vatten, översvämning, vattenkopp och Luniman. Pappa säger att han kommer strax.

06.15 - Pappa kommer, stänger av vattnet och vi går runt och tittar hur allt ser ut och försöker med hjälp av värmefläkten värma Lunimans box så att vattnet inte fryser till is. Vi upptäcker att vattnet runnit in i boxarna bredvid Lunimans också. Även om det inte alls är lika mycket. Svartens är en av dem.

06.30 - Carl-Axel ser mitt panikslagna sms och säger att han kommer. När han kom hjälptes vi alla tre åt att ge alla hästar vatten att dricka. Den vanliga vattenkranen fungerar utan problem.

06.45 - Jag ringer Lina och ska berätta vad som hänt. Bestämmer mig för att inte låta för nedstämd så hon inte får för sig att Luniman dött eller något. Han är ju trots allt ganska gammal.

Jag säger något i stil med: "Hej Lina! Godmorgon! Jo, det är såhär att det blivit lite översvämning i Lunimans box. Det är ingen fara med honom, han är hur cool som helst. Men du eller din mamma måste komma hit och ösa ur boxen".
Stackars Lina. Tänk att vakna till ett sådant samtal.

07.00 - Carl-Axels dotter ringer och säger att hon inte riktigt fattade att jag ringt, men nu var hon vaken. Hon sa att jag kunde ta hennes handdukar och torka Luniman med.

07.05 - Ringer och väcker Lovisa och säger att jag behöver nytt spån idag och om hennes pappa kan fixa det. Lovisa bor ju i Uppsala och kan inte göra så mycket åt saken.

07.15 - Jag ringer min chef och säger att det hänt en olycka och översvämning i stallet och att jag inte kan komma klockan 08.00. Jag lovar att höra av mig på eftermiddagen istället för det kommer ta ett tag att städa upp det här.

Anna, Linas syster och deras mamma kommer och börjar skyffla ut vattnet och sörjan av spån och hästskit som flyter omkring i boxen.

07.30 - Jag går in till Svarten och tar det torra spånet och täcker över det blöta så att det värsta kan sugas upp.

08.15 - Jag åker hem för att äta frukost och byta från pyjamas till stallkläder. Sååå glad över att jag tog den varma tröjan ändå!

09.15 - Tillbaka i stallet och börjar tömma Svartens box. Anna och Anette har hunnit tömma Lunimans box och grannboxen på vatten. Upptäcker också att Svarten och Mattis går med de andra hästarna fast de egentligen ska gå i en egen hage eftersom de inte får springa för mycket. Vad hästarna gör? Är överlyckliga över att få vara tillsammans igen och springer för fullt! Men de lugnade ner sig rätt snabbt så jag lät dem vara kvar. De skulle egentligen ha släppts ihop till helgen.

09.30 - Lovisas pappa kommer med spån och vi hjälps åt att tömma Svartens box. Så gott som allt spån är genomsurt.

10.00 - Lovisas pappa åker och Lisa kommer och jag frågar undrande varför hon släppt ut Svarten och Mattis med de andra. Hon todde att de var okej nu eftersom det inte längre stod på whiteboarden att de skulle gå i en egen hage.

Vi pratar och jag berättar vad som hänt och så vidare. Jag lägger in lite mer torrt spån hos Svarten så att det kan suga upp det blöta.

11.45 - Jag åker hem, äter lunch, byter om och ringer min chef och säger att jag kan komma och jobba nu.
Chefen säger att jag kan stanna hemma om jag vill. Hon löser dagen ändå. Det tackar jag för eftersom jag är helt slut.

12.30 - Ringer Lina och frågar om hon vill ses i stallet.

13.00 - Sätter mig och kollar film och halvsover lite.

15.30 - Åker till stallet berättar för Jossan vad som hänt, inväntar Lina och sedan börjar vi sopa i boxarna. Lovisas pappa kom tillbaka och hjälpte till. Vi sopade bort det värsta spånet och det strimlade tidningspappret i stallgången och saltade så att vi och hästarna inte halkar.

17.00 - In med nytt spån i boxen!

17.30 - De som flyttade in med sin häst precis före jul, kom hem från sin semester idag och dyker upp i stallet och får höra hela historien.

18.00 - Vi tar in hästarna, borstar och jag och Lina gick ut med Svarten och Luniman i paddocken så de fick röra på sig samt beta lite.

18.15 - Fixar det sista, gör höpåsar och småpratar lite med alla i stallet.

19.15 - Säger hejdå till Lina som åker på semester i övermorgon och drar mig sedan hemåt.

19.30 - Överväger att dö lite på hallmattan, men bestämmer mig för att äta kvällsmat istället. Och nu sitter jag här.

Har alltså spenderat cirka nio timmar i stallet. I minusgrader...

Nu förtjänar jag en varm dusch och sömn!

Well done today Ida!

 

 

 

1. Jag kommer aldrig glömma blicken Luniman gav mig när jag öppnade boxdörren. Ingen panik, ingen rädsla. Bara en blick som sa "Jaha, så det är dags att komma och rädda mig ur den här skiten nu? Tack så mycket för att du kom!"

2. Jag tror att jag just skrivit ordet Luniman 232335454546 i detta inlägg.

 

3. Under dagen har jag ringt/ fått totalt 27 samtal.

Fick ett sms av mamma på jobbet idag. Hon frågade om jag kunde hämta syster efter skolan. Det hade varit mycket lättare om jag och syster själva hade kommunicerat med varandra:

Mamma: Hej! När slutar du? Har du möjlighet att hämta Emma vid tre?
Ida: Slutar kvart över tre ca. Blir det för sent?
Mamma: Ida slutar 15.15. Vill du att hon hämtar dig? Då får du vänta en stund på henne.
Mamma: Oj. Nu skickade jag till fel unge. Du kan väl ringa Emma när du slutat och höra vad hon vill och var hon är. Kram
Mamma: Fått svar från Emma. Hon vill vänta på dig. Men ring i alla fall. Jag har sagt att du hämtar henne vid busshållplatsen.
Ida: Okej, jag gör detta!

Snacka om sms-spam! Ja, om man får hela tre stycken inom loppet av femton minuter från mamma, då kan man kalla det spam.

Min helg har kanske inte varit den mest händelserika, men väldigt mysig.

Fredag
Efter jobb och stall blev det myskväll med familjen och grannarna. Vi dansade runt granen och åt godis som vi gör varje år och så åt vi massa god mat efteråt. Dock var alla ganska trötta så det blev inte så sent.

Lördag
Morgonfodrade i stallet och åkte sedan hem och sov ett par timmar till. Sen hade jag egentligen ingenting speciellt planerat, vilket är något av det bästa som finns på en lördag enligt mig.

Så jag och syster åkte och handlade på Coop och sedan blev det en sväng till stallet. På kvällen åt jag god middag bestående av kräftor till förrätt och oxfilé till huvudrätt. Sen åkte jag hem till Sebbe där det väntades filmmys, godis och popcorn :)

Söndag
Behöver jag ens säga att vi sov till middag? Tycker egentligen inte alls om att sova tills klockan är över ett, men ibland kan det vara rätt behövligt. Det positiva är i alla fall att man kan skippa frukosten och gå direkt på lunchen! Sagt och gjort. Sedan blev det lite slappande framför tvn innan jag stack till stallet en sväng.

Här är en liten del av min och Sebbes konversation medan han följde mig hem:
Ida: Men om jag drar till stallet nu så är jag hemma igen runt sex...så då kan ju du komma till mig sen. Förresten, jag måste tanka bilen också. Gasen är nästan slut...
Sebbe: Ja, gör så. Men du kommer till stallet då? Alltså gasen och bensinen räcker så att du kommer dit och hem?
Ida: Jadå, det är inga problem.
Sebbe: Bra! Ses ikväll!
Ida: Ja, ses sen!

Vi går åt varsitt håll och jag åker hem, byter om, sätter mig i bilen och kör. Vid ett tillfälle rycker bilen till och jag tänker att jag måste ha växlat lite för häftigt. Jag kör vidare, svänger in på grusvägen och när jag har typ fyra meter kvar till själva gårdsplanen, stendör bilen. På exakt samma fläck som jag körde fast i snön för fem veckor sedan. Ringer mamma och samtidigt kommer Lisa till stallet. Hon puttar på men bilen rör sig knappt. Jag ringde Sofia som var i stallet så hon och Linnéa kom och hjälpte till de också. Även gubben som såg när jag fastnade sist kom och hjälpte till. Bilen hamnade i alla fall på gårdsplanen till sist och pappa kom till undsättning med en bensindunk. Konstigt nog fanns det både bensin och gas på bilen så jag förstår inte varför den dog.

Han åkte och tankade den i alla fall och efter att ha mockat och tagit in Svarten körde jag hem i pappas firmabil istället.

Duschade och kastade sedan i mig lite överbliven lasagne samtidigt som jag vek tvätt, haha!

Sebbe kom hit och det blev film och myspys. Bästa sättet att tillbringa söndagskvällen på :)
Vi åt efterrätt också. Som blev över sedan i fredags. Vit chokladmousse med apelsin i. Gott!

Sedan somnade Ida gott, men på tok för sent!